Idag fyller våran senaste valpkull 2 År. Här hemma ska vi fira våran kille Champe,  med paket i kväll, med något mumsigt i    Vad kan det vara i det tro?   

För två år sedan så låg mamma Dixi och hade så jobbigt den här tiden. Första valpen kom kl.10,00 och sista nr.11 kom 14,52. På ultraljudet såg man bara 7 st, men det kom 4 till. Oj oj vilket jobb man hade då tills alla fått ett hem. Underbart mysigt och härligt och otroligt mycket jobb. Men det jobbiga är lätt att glömma för dom är ju såååå goa och söta. Det svåraste med att ha en valpkull är den dagen man ska skiljas från dom. Den dagen glömmer man inte.  Man vet ju hela tiden att dom ska ju flytta, men ändå så är det så svårt att skiljas från dom. Går inte att hejda tårarna då när dom åker iväg. Men när man får mail och telefonsamtal där man får höra att det gått bra så blir man lugn.

På korten är dom 7 veckor. Sötnosar.  

Så då har jag varit till veterinären och hundarna har fått sin årsvaccination. Fick tid för ögonlysning den 10/3. Dom hade tider kvar ifall någon behöver ögonlysa sin hund. Ville att jag skulle sprida ut det för dom skulle inte annonsera den här gången.  (Veterinären i Hökhuvud. )

Dom har en så bra våg där. Lite enklare att väga dom där än hemma, Champe orkar jag inte lyfta längre. Dixi 32,5 kg  Nova 30kg och Champe 38,5 kg

Nova skulle behöva gå ner ca 3kg.  Hon har så lätt för att gå upp i vikt och ännu värre blev det ju efter kastreringen. Dixi håller sig i fin form fast hon är kastrerad.